Långt ifrån de flesta psykopater döms således till fängelse. De som ändå får frihetsberövande straff kan, liksom alla andra fängelsedömda, bli villkorligt frigivna efter viss tid så som praxis ser ut i dag. Sådan frigivning återkallas om reglerna för den villkorliga frigivningen överträds, till exempel genom att utebli från bestämda möten med kriminalvårdsmyndigheten, bruk av alkohol och andra droger, överträdelse av besöksförbud och andra brott.
Överträdelse av villkorad frigivning/utskrivning
Den här punkten finns med i PCL-r därför att checklistan togs fram för att användas i Kanadas kriminalvård. I Kanada tillämpas nämligen avsevärt generösare regler för villkorlig frigivning och därmed fanns det ett uppenbart behov av att kunna göra en rimlig bedömning av risken för återfall i nya brott. Det behövdes därför metoder för kartläggning av de faktorer som kunde peka ut just de med särskilt stor återfallsrisk. En sådan högriskfaktor visade sig vara psykopati och därav följde ett behov av att på ett säkert sätt kunna ställa diagnos. Kravet var att resultet skulle bli detsamma oavsett vem som utförde bedömningen.
Bedömning
Vid bedömning av psykopatigraden hos person som inte har blivit dömd, är denna punkt självklart inte tillämplig och man måste bortse helt från den. Det påverkar givetvis också hur många poäng en person kan få på den så kallade psykopatichecklistan, vilket man måste vara medveten om. Vid bedömningen av så kallade "vardagspsykopater" bör således denna punkt ignoreras om personen inte har dömts till frihetsberövande straff. En person kan således betraktas som psykopat utan att nå upp till 30 poäng.
Det är också viktigt att ha i minnet att psykopatistörningen inte måste vara mera uttalad hos en person som har begått mycket allvarliga brott, till exempel mord, våldtäkt eller rån än hos den som begått lindriga brott eller aldrig har blivit dömd. Störningen har alltså ingen absolut koppling till brott eller hur allvarliga brotten är, men i ett statistiskt material utkristalliseras ett mönster som inte gäller lika slaviskt på individnivå.
För att kringå problemet med den här punkten i bedömning av psykopatigraden hos icke frihetsberövade individer
skulle man kunna utvidga punkten till att gälla åsidosättande av regler och normer i allmänhet, såsom att begå löftesbrott, inte hålla överenskommelser och ingångna avtal. Normer av all slag bryter nämligen psykopaten regelmässigt mot och det enda som i grunden skiljer detta från lagöverträdelse är att lagar är regler instiftade av samhället, men lagar är likväl endast regler. Det bör vara allmänt känt att p
sykopater aldrig står för vad de har sagt eller håller sig till vad som man har enats om. Var gång en regel eller norm står som hinder för en psykopat kommer den att övertädas. Se ”SOM SCHACK”, längst ned på sidan!
Varför pekar övertädelser på psykopati?
Dels handlar det om det som skrevs i föregående stycke, att psykopater regelmässigt bryter mot alla regler och normer. De följer sina impulser. De ska till varje pris tillfredsställa sina behov. De lever i nuet (se punkt 20) och de ägnar inte mycket eftertanke åt evetuella konsekvenser.