Många ungdomar begår brott. Man brukar tala om ungdomligt oförstånd, bus och pojkstreck som kan gå för långt. Hos den unge psykopaten finns det andra drivkrafter än de som ligger bakom "hyssen" som ungdomar så ofta hittar på. Här handlar det mera om en brådmognad inom den kriminella banan. De har ett större behov av spänning, de vågar mera och de går längre än vanliga "busfrön".

Det finns klara mål med brotten. De är planerade på ett helt annat sätt. De skaffar sig ofta en ledarposition i ungdomsgäng. Deras brott syftar till egen vinning.

Hela deras brottsbeteende visar på den unges behov av kontroll över andra, både över brottsoffren och över medkumpanerna. 

Allt de gör sker med mer skoningslöshet och de saknar ånger. De ger ett trotsigt intryck som vida överglänser det normala ungdomstrotset och vad som kan kallas revolt mot vuxenvärlden. Den unge psykopaten revolterar över huvud taget inte eftersom den inte har det behovet. Revoltörer känner sig förtryckta och mot förtrycket revolterar de, men psykopaten känner sig fri.

Psykpopaten står över vuxenvärldens inflytande, står över allt annat, inklusive varje norm, regel och lag. Psykopaten är redan grandioas i sin självbild och gängets självskrivne ledare, vilket är en position som inte kan ifrågasättas och i vilken psykopaten får stor tillfredsställelse och njutning. 

Frågan om varför, den kan också besvaras med att de redan är psykopater, störningen finns med från födseln och tecknen är tidiga och utvecklas till ett allt tydligare mönster.